📓 Still in Motion – Höstrusket 2025

📓 8 November 2025 – Höstrusket 2025

🇸🇪 SVENSK VERSION

☕ Morgon
Grå himmel över Djurgården. Temperaturen precis på gränsen mellan friskt och kyligt.Frukost med Melodikrysset och den sista crumpeten. Måste tillbaka till London snart…Inga tävlingsnerver – det är ju ”bara” tio kilometer. Men kroppen vet ändå att något är på gång.

🌀 Starten
12.35-gruppen. Inte den långsammaste, men ändå okej trygg.“Hellre springa om än bli omsprungen” kan ju ifrågasättas – men jag chansade.Pulsen hittar sin rytm redan första kilometern. Steg för steg genom Stora Skuggan, och någonstans i bakhuvudet:🎧 Brother to Brother – Gino Vannelli.En låt som håller ihop både hållning och tempo.

🌧️ Mitt i loppet
Runt fem kilometer: 27:41. Stabilt. Kroppen gör jobbet.Doften av blöt asfalt, någon ropar “heja pappa!”, och vinden biter till längs Djurgårdsbrunnsviken.Dialogen i huvudet startar:
“Du kan stanna lite…”“Nej, inte nu.”“Kanske vid sju…”“Nu är det ju bara tre kvar.”

🏁 Målgång
55:03. Snitt 5:30/km.Leende i mål. Inga rekord, men ingen vägg heller.En gul dag – stabil, mänsklig, tillräckligt bra för att kännas som en seger.

☕ Efteråt
Blodsmak blandat med lättnad.Kaffe ur pappmugg, folk i plastfiltar, regndroppar på nummerlappen.Någon stretchar, någon pratar mellantider. Jag bara står där och lyssnar.

✨ Dagens essens
Att springa handlar inte alltid om att vinna.Ibland handlar det bara om att vara still in motion – i takt med andetagen, stegen, regnet och musiken i huvudet.Idag var jag min egen Brother to Brother.

🎵 Soundtrack: “Beacon Blue” (instrumental) – Operation Kaknäs

📺 YouTube:    / operation kaknäs - topic  

🎧 Spotify: https://open.spotify.com/artist/2Ly6b...

🎥 Andra videodagar finns i sin helhet här:

👉    • Videodagböcker 2025  

🇬🇧 ENGLISH VERSION

☕ Morning
Grey skies over Djurgården. The temperature right on the edge between crisp and cold.
Breakfast with Melodikrysset and the last crumpet. I really need to get back to London soon…
No real race nerves – it’s “only” ten kilometres. But the body somehow knows something’s coming.

🌀 The Start
12:35 group. Not the slowest, but safely in the middle.
“Better to pass than to be passed” can be debated – but I took the chance.
The pulse finds its rhythm in the very first kilometre. Step by step through Stora Skuggan, and somewhere in the back of my head: 🎧 Brother to Brother – Gino Vannelli.
A song that keeps both posture and pace together.

🌧️ Midway
Around five kilometres: 27:41. Steady. The body’s doing the work.
The smell of wet asphalt, someone shouting “Go dad!”, and the wind biting along Djurgårdsbrunnsviken.
That inner dialogue begins:

“You could stop for a bit…”
“No, not yet.”
“Maybe at seven…”
“Now it’s only three to go.”

🏁 Finish Line
55:03. Average 5:30/km.
A smile at the finish. No records, no walls hit.
A yellow day – steady, human, good enough to feel like a win.

☕ Afterwards
A mix of blood taste and relief.
Coffee in a paper cup, people wrapped in foil blankets, raindrops on the race number.
Someone stretching, someone comparing splits. I just stand there, listening.

✨ Today’s essence
Running isn’t always about winning.
Sometimes it’s just about being still in motion – in sync with your breath, your steps, the rain, and the music in your head.
Today, I was my own Brother to Brother.

🎵 Soundtrack: “Beacon Blue” (instrumental) – Operation Kaknäs/Double Fantasy

📺 YouTube:    / operation kaknäs - topic  

🎧 Spotify: https://open.spotify.com/artist/2Ly6b...

🎥 Other video diaries:

👉    • Videodagböcker 2025