SVENSK MAFFIA STORY- JORMA VARHEVAARA

Han växte upp utanför Tammerfors och kom Till Stockholm 1964 som 19-åring utan att kunna ett enda ord svenska. Minns att jag hade en papperslapp med ordet arbeta på, som jag höll upp för portvakter på de fabriker jag besökte. Tredje dagen fick jag jobb på Mjölkcentralen.
Där fick jag kompisar som körde raggarbil och även motorcykel, så det passade mig perfekt.

Min första hoj här i Sverige köpte jag 1967, det var en Triumph Tiger 500cc som sedan byttes upp till en Bonneville 650. Jag höll ihop och körde med samma gäng i 4 år. Min första Harley köpte jag sedan 1971.

Jag jobbade som dörrvakt på krogen många år och även som ordningsvakt på Viking Line under sex år. Båtjobbet var kul, man träffade alltid en hel del trevligt folk (läs tjejer, vi känner Jorma…)
Gick sedan in som delägare i en fitnessanläggning i Stockholm.
Det var tungt jobb på dagarna och hojåkning på nätterna.

Jag åkte tillsammans med killarna i Perkele MC klubb, där vi alla hade samma intressen, -Bikes, Brudar och Bärs.
I maj 1994 blev vi ”hang-arounds” till Hells Angels och ett år senare blev vi MC Sweden. 1997 blev vi fullvärdiga medlemmar i HA.

Träning

-Styrketräning kom in i mitt liv 1970. Jag festade mycket på den tiden, så mina vänner var väl lite oroliga för min kropps tillstånd och släpade med mig till en lokal. Där tränade jag bänkpress som en galning, 4-5 timmar om dagen i 3-4 veckor. Sedan fick jag så ont i kroppen att jag lade av och började festandet igen.

Men med tiden lärde jag mig lite måttfullhet, både inom träning och drickandet. Kände att den typen av träning passade mig perfekt. Jag kunde själv välja mina tider och behövde inte inordna mig i någon lagidrott där man kunde skylla förluster på andras misstag. I gymmet står och faller man med sin egen prestation.

Tävling

-1974 var jag för första gången med i en bodybuildingtävling. Jag hade då aldrig tränat mina ben, bara överkroppen. ”Hoa-Hoa” Dalhgren satt i publiken och han berättade att han såg hur jag smög ut i kulisserna när speakern bad oss alla att visa ”ben och mage posering”, för att sedan smyga in igen. Då hette tävlingen inte SM utan ”Mr Sweden”. Det var då Uffe Bengtsson var det stora namnet i Sverige.

Efter det tillfället började jag träna benen men det började inte bra.
Jag visste att jag orkade 135 kg i bänkpress, så det skulle väl gå bra även i knäböj, trodde jag.
Upp med stången på axlarna och…PANG, där rök svanskotan på allra första försöket.Sedan tävlade jag varje år i över 10 år, vann mitt första SM 1979.

Jag har jag varit med i 26-27 SM plus alla VM och EM.