Samman- och angångsringningar samt timslag i Mariefreds kyrka (video - olika filmer och versioner)

0:06 : Sammanringning, version 1, filmat med en mobil på stativ.
3:55 : Angångsringning med Mellanklockan, filmat med kamera.
5:44 : En liten svartmyra dyker upp framför kameran.
6:10 : Slutet av agångsringningen med Mellanklockan, filmat med en mobil.
6:29 : Sammanringning, version 2, filmat med en mobil på stativ.
10:40 : Timslag kl. 11 (på Mellanklockan), filmat med en mobil på stativ.
11:45 : Sammanringning, version 3, filmat med en mobil på stativ.
16:05 : Timslag kl. 11 (på Mellanklockan), , filmat med en kamera på stativ.
17:10 : Sammanringning, filmat med en kamera på stativ.
20:50 : Timslag kl. 11 (på Mellanklockan), filmat med en annan mobil.
21:42 : Sammanringning, filmat med en annan mobil.


e1 - f1 - a1.
Storklockan - Mellanklockan - Lillklockan.
Sammanringning med alla tre klockorna till högmässa/(huvud)gudstjänst kl. 11 på söndagen den 3 maj 2020.

f1.
Mellanklockan.
(e1 ) - f1 - ( a1).
(Storklockan - ) Mellanklockan ( - Lillklockan).
Angångsringning med Mellanklockan omkring kl. 10.30 samma dag.
Jag kom vid det här tillfället från Strängnäs där jag filmat förstgångsringning, så då hann jag precis komma fram till Mariefred för angångsringningen (och fick inte igång alla apparater).

Timslaget slås på Mellanklockan med en timslagshammare (som är kopplad mekaniskt till tornuret).


Åren 1621-1624 byggdes den nuvarande kyrkan för staden som stadskyrka. Den döljer ruinerna av ett tidigare kartusiankloster som gett staden dess namn. Klostret hette Pax Mariæ som betyder just "[jungfru] Marias fred" och grundlades av Sten Sture d.ä. 1493 och avvecklades 1527. 1682 brann kyrkan, men reparerades med hjälp av änkedrottning Hedvig Eleonora, som hade slottet Gripsholm med egendomar som änkesäte (kallat Livgedinget). Dit hörde även kyrkan med patronatsrätt. Då slogs tre stora valv som täckte den enskeppiga kyrkan och kyrkan fick sitt nuvarande yttre utseende, bl.a. tornspiran ("Våra kyrkor", 1990, s. 224, samt Wikipedia).

Enligt Nordisk familjebok från år 1915 (http://runeberg.org/nfbq/0506.html) fanns en kunglig patronatsrätt över Mariefreds pastorat (http://runeberg.org/nfbq/0506.html, se nere i högra hörnet på uppslaget). Mer om olika pastorats traditioner för tillsättning av präst före 1920-talet, se detta uppslag: http://runeberg.org/nfca/0140.html. Där sägs att 80 pastorat av totalt ett 1000-tal var patronella, dvs. utsågs av ägaren till en gård mot att denne underhöll kyrkan. Endast 4 av dem var regalt-patronella, dvs. kungen var patronus där. Ett av dessa var just Mariefred.

En ort och biskopssäte i Danmark som sitt sitt namn på ett liknande sätt är Maribo, som grundats kring ett Birgittakloster helgat åt jungfru Maria (se mer i Nordisk familjebok på denna länk: http://runeberg.org/nfbq/0504.html).

Predikstol och altare i kyrkan hade Riddarholmskyrkans motsvarande inventarier som förebild och ritades sannolikt av Nicodemus Tessin d.y. De i Mariefred tillverkades av Casper Schröder i Stockholm, altaret år 1690 och predikstolen 1701. Bland bilderna på predikstolen finns även Hedvig Eleonoras vapen. 1787 installerades en orgel på västläktaren ("Våra kyrkor", 1990, s. 224, samt "Vår svenska kyrka", 1950, s. 339).

Landsförsamlingen runt Mariefreds stad hette Kärnbo socken (upphörde 1967) och den hade också Mariefreds kyrka som församlingskyrka. Dess tidigare kyrka, Kärnbo kyrka är idag en ruin strax utanför staden. Den är anmärkningsvärd eftersom den är en av få bevarade kyrkobyggnader i Mälarlandskapen som visar på en korabsid i koret och är från 1100-talet. ("Våra kyrkor", 1990, s. 224, samt "Vår svenska kyrka", 1950, s. 339). Andra Mälardalskyrkor har ofta förstorats och byggts om senare under medeltiden och då har absiden rivits

Efter 1624 kom Mariefreds kyrka att fungera som gudstjänsthus för både staden och den omkringliggande socknen. Därför övergavs Kärnbo kyrka och började förfalla, men efter en brand i Mariefreds kyrka år 1682 kom Kärnbo kyrka åter att fungera som gudstjänstkyrka under några år, innan den lämnades att förfalla igen. År 1758 var taken så dåliga att inventarierna flyttades för att de inte skulle komma till skada. Delar av inredningen, bland annat ett altarskåp tillverkat omkring år 1500 i Antwerpen, såldes till Ytterenhörna kyrka tillsammans med predikstolen, bänkarna och läktaren. Ett triumfkrucifix från Kärnbo kyrka tillverkat ca. 1500 finns i Mariefreds kyrka (Wikipedia - se länk nedan, samt "Våra kyrkor", 1990, s. 224, samt "Vår svenska kyrka", 1950, s. 339).


Källor:
"Nordisk familjebok" från år 1915, utlagd på nätet, se länk här: http://runeberg.org/nf/
"Våra kyrkor", Klarkullens förlag, Västervik, 1990 (s. 224).
"Vår svenska kyrka", Kulturhistoriska förlaget, Göteborg, 1950 (s. 339).
"Nordisk familjebok" från år 1915, utlagd på nätet, se länk här: http://runeberg.org/nf/
Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Mariefr..., https://sv.wikipedia.org/wiki/Mariefr..., https://sv.wikipedia.org/wiki/Mariefr....