Det omtalade panelsamtalet om utmaningarna inom blodcancervården som hölls på Blodcancerdagen 2025

Nytt läkemedelssystem och jämlik blodcancervård ett framtida måste

De medverkande i detta panelsamtal under Blodcancerdagen 2025 var eniga: Det krävs en radikal förändring av vårdbyråkratin för att bejaka den framgångsrika forskningen, som skapar nya revolutionerande läkemedelsbehandlingar. (Fr.v.) Sofia Segergren BLCF, Helena Brändström SKR, Mef Nilbert professor, Margareta Haag NMC, Peter Hovstadius Lif och Håkan Sjunnesson BLCF. Stillbildsfoto i videoproduktionen: Tomas Enqvist Progress PR (med tillstånd)

Blodcancervården behöver bli mer jämlik i Sverige och vi behöver ett nytt läkemedelssystem i Sverige. Dessutom behöver patienternas erfarenheter tas mer till vara, och där måste patientorganisationer som till exempel Blodcancerförbundet få en tydligare roll. Det hävdar Sofia Segergren generalsekreterare för Blodcancerförbundet efter den första nationella Blodcancerdagen i Sverige.


En slutsats som Blodcancerförbundets företrädare drar efter dagens föreläsningar, patientberättelser och samtal är att det fortfarande finns byråkratiska barriärer i Vårdsverige. De hämmar både klimatet för kliniska studier och patienters tidiga tillgång till de individuellt mest effektiva behandlingarna. Huvudbudskapet till beslutsfattare inom blodcancervården är att flera vårdbyråkratiska hinder måste luckras upp för blodcancerpatienternas skull. Målet är att insättning av de mest effektiva behandlingarna måste ske snabbare för bättre möjlighet till överlevnad och för bästa möjliga livskvalitet.

Vården olika i regionerna

Utvecklingen går snabbt inom behandlingar blodcancerdiagnoser och våra medlemmar fick höra om aktuella spännande nya rön och aktuella blodcancerbehandlingar. Inte minst om olika immunterapier som utvecklas och revolutionerar behandlingen för vissa diagnoser. Det ökar också patienternas förväntningar på att få ta del av nya behandlingar. Problemet är att det tar för lång tid för de svenska myndigheterna och regionerna att godkänna dem hälsoekonomiskt och sedan införa dem i vården. Sveriges 21 olika regioner kan ta olika beslut och vid olika tidpunkter, och patienterna får därmed tillgång till en ny behandling olika snabbt. Det är ojämlikt.

Vi vill belysa hur det kan vara för de cirka 5000 personerna som årligen drabbas av någon av de över 100 blodcancerdiagnoser som hittills dokumenterats. De vanligaste är myelom och olika former av leukemier och lymfom. Blodcancerdiagnoserna är alltså i klar majoritet av de cirka 200 cancerdiagnoser som finns.

Många vill söka till klinisk studie

Många av blodcancerdiagnoserna är allvarliga med snabb progress. Det ger en desperation från både patient och närstående att så snabbt som möjligt få rätt diagnos ställd och mest effektiva individuella behandling insatt.

Våra medlemsundersökningar visar på att de allra flesta av våra medlemmar vill kunna söka till en klinisk studie för att få vara med och pröva nya behandlingar mot sin cancer, men väldigt få erbjuds det av sin läkare och får då inte den möjligheten, konstaterar Sofia Segergren.

Prenumerera på Blodcancerförbundets filmer: http://bit.ly/1xfu0H2

Hemsida: http://www.blodcancerforbundet.se

Facebook:   / blodcancerforbundet  

Kontakta oss: [email protected]